Gripen av polisen – vad händer sedan?

Vad händer när polisen griper någon?

Polisen kan gripa den som är misstänkt för brott. Den gripne förhörs, och sedan beslutar åklagaren om personen ska anhållas eller släppas.

Vad betyder det att vara anhållen?

Anhållande är åklagarens beslut att den misstänkte ska hållas kvar. Den anhållne sitter i arrest eller häkte medan åklagaren bestämmer om häktning ska begäras.

Åklagaren måste begära häktning hos tingsrätten senast klockan 12 den tredje dagen efter anhållningsbeslutet. Annars ska den anhållne släppas.

När kan domstolen häkta någon?

Det är tingsrätten som beslutar om häktning, vid en häktningsförhandling. Förhandlingen ska hållas senast fyra dygn (96 timmar) efter gripandet eller anhållandet.

Det krävs att den misstänkte är på sannolika skäl misstänkt för ett brott med minst ett års fängelse i straffskalan. Dessutom måste det finnas minst ett av följande skäl:

Vid allvarligare brott är utgångspunkten att rätten ska häkta, om det inte är uppenbart att skäl för häktning saknas. Sedan den 1 augusti 2026 gäller det redan vid brott med minst ett år och sex månaders fängelse i straffskalan. Tidigare gick gränsen vid två år.

Har du eller någon i din närhet gripits? Kontakta oss så tidigt som möjligt.

Vad är restriktioner?

Om det finns risk att utredningen försvåras kan rätten låta åklagaren begränsa den misstänktes kontakter med omvärlden, till exempel besök, telefonsamtal och brev. Rätten prövar frågan på nytt vid varje omhäktning. Restriktioner kan gälla redan när någon är gripen eller anhållen.

Gäller andra regler för den som är under 18?

Ja. Unga under 18 år får anhållas eller häktas bara om det finns synnerliga skäl. Är den unge häktad får det i regel gå högst tre månader fram till åtal. En offentlig försvarare ska utses om det inte är uppenbart att den unge saknar behov av det.

Har jag rätt till en försvarare?

Ja. Den som är anhållen eller häktad har rätt till en offentlig försvarare om han eller hon begär det (21 kap. 3 a § rättegångsbalken). Rätten utser försvararen, men du kan önska en viss advokat och då utses i regel den advokaten. Läs mer om hur vi arbetar med brottmål.

Staten betalar den offentliga försvararen under processen. Döms du kan du behöva betala tillbaka en del, normalt högst ett belopp som motsvarar dubbla rättshjälpsavgiften. Frikänns du betalar staten allt.