Gripen av polisen – vad händer sedan?

Gripande

Polisen kan gripa en person som är misstänkt för brott. Den gripne förhörs och åklagaren beslutar därefter om personen ska anhållas eller friges.

Anhållande

Anhållande är ett beslut av åklagaren om att den misstänkte ska vara fortsatt frihetsberövad. Den som är anhållen hålls kvar i arrest eller häkte i avvaktan på åklagarens beslut om häktningsframställan.

Åklagaren måste senast klockan 12 den tredje dagen efter anhållningsbeslutet lämna in en häktningsframställan till tingsrätten — annars ska den anhållne friges.

Häktning

Häktning beslutas av domstolen efter en häktningsförhandling. Förhandlingen ska hållas senast 96 timmar (fyra dygn) efter gripandet.

För att domstolen ska besluta om häktning krävs att den misstänkte är på sannolika skäl misstänkt för ett brott som har minst ett års fängelse i straffskalan. Dessutom krävs minst ett av följande skäl:

Restriktioner

Domstolen kan besluta om restriktioner för den som är häktad. Det innebär att den häktade kan få begränsad rätt att umgås med andra, ta emot besök och tala i telefon. Syftet är att skydda utredningen samt brottsoffer och vittnen.

Unga under 18 år

Personer under 18 år får bara häktas om det finns synnerliga skäl. Det rör sig främst om mycket allvarliga brott. Häktningstiden ska hållas så kort som möjligt.

Rätt till offentlig försvarare

Den som är gripen, anhållen eller häktad har rätt till en offentlig försvarare. Åklagaren ska utan dröjsmål begära att domstolen utser en försvarare. Du har rätt att begära en specifik advokat.

Staten betalar kostnaden för den offentliga försvararen. Om du döms kan du bli skyldig att betala tillbaka hela eller delar av kostnaden, men frikänns du betalar staten allt.