Nekat medborgarskap på grund av militärtjänstgöring
Migrationsverket kan avslå en ansökan om svenskt medborgarskap om sökanden tidigare har tjänstgjort i en organisation som begått grova övergrepp. Men bedömningen är inte alltid så enkel som Migrationsverket vill göra gällande.
Bakgrund
Enligt regeringens beslut den 2 september 2004 (Ju2003/262/IM) bör en person som har varit "verksam i" eller haft ett "bestämmande inflytande" över en organisation som gjort sig skyldig till systematiska och grova övergrepp inte beviljas svenskt medborgarskap förrän avsevärd tid har förflutit.
I praktiken innebär detta att personer som fullgjort militärtjänst i exempelvis Syrien, Eritrea eller andra länder med dokumenterade övergrepp kan få avslag på sin ansökan om medborgarskap, även om de uppfyller samtliga andra krav.
Karenstider enligt MIG 2019:11
Migrationsöverdomstolen har i MIG 2019:11 uttalat sig om vilka karenstider som gäller:
- 25 år som riktmärke
- Karenstiden kan understiga 25 år beroende på omständigheterna
- Karenstiden kan mycket sällan understiga 15 år
- I vissa fall kan karenstiden överstiga 25 år eller medborgarskap aldrig beviljas
Karenstiden räknas från det att personen lämnade organisationen eller från det att verksamheten upphörde.
Vad innebär "verksam i" en organisation?
Inte alla som tjänstgjort i en militär organisation omfattas av reglerna. I MIG 2007:40 uttalade Migrationsöverdomstolen att kravet på att den enskilde ska ha varit "verksam i" organisationen utesluter personer med "vag koppling" till organisationen.
Enligt MIG 2019:11 ska en individualiserad bedömning göras där flera faktorer vägs in. Det är inte tillräckligt att Migrationsverket endast konstaterar att sökanden har tjänstgjort i organisationen.
MIG 2023:8: Värnplikt i syriska armén
I MIG 2023:8 prövade Migrationsöverdomstolen frågan om en person som fullgjort obligatorisk värnplikt i den syriska armén kunde beviljas svenskt medborgarskap.
Omständigheterna i målet:
- Personen hade tjänstgjort som värnpliktig i syriska armén från 2011 till mars 2013
- Han hade haft vapenfri tjänst med administrativa uppgifter vid ett luftvärn
- Han hade deserterat för att avsluta tjänstgöringen
- Tjänstgöringen var obligatorisk och skedde under tvång
Migrationsöverdomstolen konstaterade att den syriska armén under perioden 2011–2013 gjort sig skyldig till systematiska, omfattande och grova övergrepp, med hänvisning till landinformation från bland annat UNHCR och EASO.
Domstolen fann att personen, trots vapenfri tjänst och administrativa uppgifter, hade varit "verksam i" organisationen på ett sådant sätt att han bidragit till dess verksamhet. Vad han anfört om att tjänstgöringen varit obligatorisk och skett under tvång föranledde inte annan bedömning.
Eftersom det vid tidpunkten för prövningen endast förflutit cirka tio år sedan han lämnade organisationen, hade inte tillräckligt lång tid förflutit. Ansökan avslogs.
Har du fått avslag?
Migrationsverket gör inte alltid den individualiserade bedömning som krävs enligt MIG 2019:11. Om du har fått avslag kan det finnas grund för överklagande.
Överklagande
Ett avslagsbeslut kan överklagas till migrationsdomstolen. Överklagandet ska vara skriftligt och måste ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag du fick beslutet.
Vid ett överklagande kan det vara avgörande att lyfta fram omständigheter som Migrationsverket inte beaktat, såsom den faktiska rollen i organisationen, avsaknad av delaktighet i övergrepp, och hur lång tid som förflutit.
Behöver du hjälp med ditt ärende?
Vi har erfarenhet av medborgarskapsärenden och kan bedöma dina möjligheter.
Ring 08-22 31 50 Skicka meddelandePublicerad: 4 mars 2026
Skriven av Martin Andria, advokat med specialisering inom migrationsrätt.
Informationen i denna artikel är aktuell per publiceringsdatum.