Kan du få uppehållstillstånd utan pass?
Många tror att det är omöjligt att få uppehållstillstånd utan pass. Det stämmer inte alltid. Här förklarar vi vad som gäller för olika typer av ärenden.
- Huvudregel: Din identitet ska vara styrkt med pass eller ID-handling
- Bevislättnad: I vissa fall räcker det att göra identiteten sannolik
- Asyl: Skyddsbehov kan prövas även utan styrkt identitet
- Familjeåterförening: DNA-analys kan ersätta pass i vissa fall
Utgångspunkten: identiteten ska vara styrkt
För att få uppehållstillstånd i Sverige är huvudregeln att du ska kunna styrka din identitet. Det innebär att du ska kunna visa vem du är: ditt namn, födelsedatum och medborgarskap.
Det normala sättet att styrka sin identitet är genom att visa ett giltigt hemlandspass i original eller en fotoförsedd identitetshandling utfärdad av en behörig myndighet i ditt hemland.
Andra handlingar som kan styrka identiteten
Om du saknar pass kan andra handlingar få betydelse. Migrationsverket tillämpar principen om fri bevisföring, vilket innebär att all bevisning ska beaktas.
Exempel på handlingar:
- Nationellt ID-kort
- Inrikespass
- Födelsebevis eller födelsebok
- Medborgarskapsbevis
- Militärbok
- Körkort
- Skolbetyg
- Vigselbevis
En handling av hög kvalitet som är utfärdad med syfte att styrka identitet (t.ex. ett fotoförsett ID-kort) kan i sig vara tillräcklig. Handlingar av enklare slag kan tillsammans med andra omständigheter styrka identiteten vid en samlad bedömning.
Styrkt eller sannolik: två olika beviskrav
Migrationsverket använder två nivåer för att bedöma identitet:
- Styrkt identitet är det högre kravet. Du visar med handlingar att du är den du säger att du är. Krävs normalt för uppehållstillstånd.
- Sannolik identitet är det lägre kravet. Det framstår som troligt att du är den du säger. Kan räcka i vissa situationer (bevislättnad).
När gäller bevislättnad?
I vissa situationer kan Migrationsverket tillämpa bevislättnad, vilket innebär att det räcker att du gör din identitet sannolik, inte styrkt.
Asylärenden
För asylsökande är identitetsfrågan ofta av sekundär betydelse. Enligt principen om non-refoulement (förbudet mot att skicka tillbaka någon till förföljelse) ska ditt skyddsbehov prövas även om din identitet inte är klarlagd.
Det betyder att du kan få uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande även utan pass, om du har asylskäl.
Familjeåterförening
Vid ansökan om uppehållstillstånd för att bo med en familjemedlem i Sverige gäller normalt kravet på styrkt identitet. Men om du kommer från ett land med bristande myndighetsstruktur kan en proportionalitetsbedömning göras.
Migrationsverket väger då familjens intresse av att bo tillsammans mot statens intresse av att veta vem du är. Om du saknar möjlighet att få pass kan bevislättnad bli aktuell.
DNA-analys i familjeåterförening
En DNA-analys visar inte din identitet, men den kan visa släktskap. I familjeåterföreningsärenden kan Migrationsverket erbjuda DNA-analys för att styrka att du är förälder eller barn till anknytningspersonen i Sverige.
Om DNA-analysen bekräftar släktskapet, och övriga uppgifter är samstämmiga, kan det vara tillräckligt för uppehållstillstånd, även om du saknar pass.
⚠️ Viktigt
Du måste alltid göra allt som är möjligt och rimligt för att skaffa identitetshandlingar. Bevislättnad gäller bara om du verkligen saknar möjlighet att få pass, inte om det bara är besvärligt eller kostar pengar.
Främlingspass: om du inte kan få hemlandspass
Om du kan göra sannolikt att du saknar möjlighet att få hemlandspass kan Migrationsverket bevilja dig ett främlingspass. Det är en svensk resehandling för personer som inte kan få pass från sitt hemland.
Sammanfattning
- Huvudregel: Pass eller ID-handling krävs för att styrka identiteten.
- Asyl: Skyddsbehov prövas även utan styrkt identitet.
- Familjeåterförening: Bevislättnad och DNA-analys kan hjälpa om du saknar pass.
- Försök alltid: Gör allt du kan för att skaffa handlingar innan du söker.
Har du frågor om identitetskrav?
Vi hjälper dig bedöma dina möjligheter och guidar dig genom processen.
Ring 08-22 31 50 Skicka meddelandePublicerad: 4 mars 2026
Skriven av Martin Andria, advokat med specialisering inom migrationsrätt.
Informationen i denna artikel är aktuell per publiceringsdatum.